Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 51 av 164

Att möta elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasieskolans yrkesprogram

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nÄ syftet har jag gjort en intervjustudie dÀr 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom Àr i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som Àr tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, bÄde pedagogiska och sociala..

Pedagogisk dokumentation : En studie om reflektionsarbetet i förskolan

Pedagogisk dokumentation har fÄtt en allt större del i förskolans lÀroplan, syftet Àr att tillÀmpa den som ett verktyg frÀmst för att utveckla verksamheten. Det handlar ocksÄ om att synliggöra barnens lÀroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lÀrande. Syftet med den hÀr studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel pÄ hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begrÀnsas och att man bestÀmmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

SprÄkstörning och lÀsförmÄga : En studie i hur lÀsförmÄgan utvecklas hos barn och ungdomar med sprÄkstörnig. SvÄrigheter och möjligheter.

Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Hur kan lÀrare ge elever med dyslexi stimulerande
undervisning?

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

Den pedagogiska innemiljöns pÄverkan pÄ barns fria lek : Ur ett pedagogperspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur tvÄ pedagoger och tvÄ rektorer som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala förskolor ser pÄ innemiljön och dess pÄverkan pÄ lek. Det innefattar vilket material som anvÀnds och hur de har utformat miljön. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att bÄda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. BÄda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som Àr tillgÀnglig för bar-nen dÀr materialet Àr synligt och pÄ barnens nivÄ.

"Svergies bÀsta hus!" : En kvalitativ studie om hÀlsofostran och demokratisk vÀrdegrund i ungdomsverksamheten Rapatac

PÄ grund av ett intresse för de olika metoder som anvÀnts för att kunna arbeta pÄ ett effektivt sÀtt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten Àr, pÄ grund av sina avskiljande metoder, unik jÀmfört med andra ungdomsverksamheter. StrÀnga och klara regler samt direkta ÄtgÀrder Àr nÄgra av de avskiljande metoderna. DÄ syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn pÄ hÀlsofostran, och tillÀmpningen av demokratisk vÀrdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Du och Jag, Alfred - Elevassistenten som Specialpedagogisk Insats och Fenomen

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

"HjÀlp det brinner!" : Hur förskollÀrare och grundskollÀrare beskriver specialpedagogisk handledning

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

"Musik Àr ju matematik" : en studie om förskollÀrares syn pÄ kombinationen matematik och musik

Syftet med studien Àr att undersöka om/hur förskollÀrare anvÀnder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser pÄ kombinationen av dessa Àmnen. För att ta reda pÄ detta har observationer och intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd trÄd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollÀrarna ser kombinationen musik och matematik som nÄgot naturligt, som hör ihop och de Àr samtidigt hungriga att lÀra sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den hÀr studien Àr att musik och matematik hör ihop och att det gÄr att kombinera de tvÄ Àmnena tillsammans.

Man lÀr sig hela tiden egentligen: verksamheten i ett Reggio
Emilia inspirerat fritidshem

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur lÀrare och ansvariga uppfattar de lÀrande som sker i ett fritidshem som Àr inspirerat av Reggio Emilias arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i PiteÄ. Intervjuerna genomfördes under april 2007 pÄ fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar vÀl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgÄngspunkten Àr lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell Àr estetiska uttryckssÀtt samt en medveten dokumentation av de lÀrande som sker..

Hur förÀldrar uppfattar matematikomrÄdet i förskolan

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning förÀldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har anvÀnts Àr enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga förÀldrar som möjligt. TvÄ förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att förÀldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns Àven ett behov att frÄn pedagogernas sida öka informationen till förÀldrarna.

FrÄn nyanlÀnd till nyanstÀlld?

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Meningen med musik : Hur medvetet anvÀnds musik i förskolans pedagogiska verksamhet?

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Vilken tuf... fin groda du har dÀr

Genom vÄrt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade sprÄk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers sprÄk i förskolan med stöd av tvÄ, sÄ som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sÀtt att förstÄ pedagogers ageranden och förhÄllningssÀtt i sitt bemötande av barnen. VÄr undersökning lyfter fram pedagogers sprÄk som en stark maktbÀrande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhÄllningssÀtt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

LÀra.online : en teoretisk och praktisk undersökning om interaktiva lÀromedel pÄ Internet

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->