Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 44 av 164

KÀnsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att anvÀnda för att praktiskt iscensÀtta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i Ärskurs 4-6 ser pÄ och upplever sin idrottsundervisning idag och om de pÄ idrottslektionerna kan se nÄgon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att se om en teori som KASAM kan underlÀtta införlivandet och öka individens förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa samt hur man kan tillÀmpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande pÄ idrottslektionerna..

Ett Àmne i tiden? : En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli Àmnet religionskunskap

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

Varför vÀljer elever byggprogrammet?

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Att bo och arbeta som handlÀggare i en liten kommun : En kvalitativ studie om den geografiska och sociala nÀrheten till klienten

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Rummet Àr ocksÄ en pedagog : Vilka faktorer anser pedagoger styr den fysiska miljön?

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom bÄde pedagoger samt barn ska lÀra och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi Àven fÄ vetskap om pedagogernas syn pÄ barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhÄllningssÀtt utan Àven hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen Àr avgrÀnsad till de avdelningar dÀr de Àldre barnen hÄller till, barn mellan tre till sex Är.  Motivering Àr att utformningen ska vara annorlunda beroende pÄ deras Älder. Dokumentationen koncentreras pÄ denna Älderskategoris rum samt pÄ vad som finns och inte finns dÀr.

Man kan ju fÄ syn pÄ grejer: en studie om pedagogers
arbete
med dokumentation

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att frÀmja elevernas lÀrande. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ pedagoger i förskolan, tvÄ pedagoger i förskoleklass och tvÄ pedagoger i grundskolans tidigare Är (Är 1-5) deltog. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna visar bÄde kunskap och intresse vad det gÀller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgÄr att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer Àven att skolans dokumentation till stor del Àr resultatstyrd..

En studie om höglÀsningens betydelse för sprÄkutveckling

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse höglÀsning har för barn i förskolan och deras sprÄkutveckling och ta reda pÄ vilka pedagogiska metoder pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att höglÀsning Àr viktigt för barns sprÄkutveckling. Litteraturen belyser ocksÄ hur betydelsefull höglÀsning Àr för sprÄkutvecklingen. DÀrför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gÀller att delge barnen god litteratur via höglÀsning..

"Skolan hÀnger ju pÄ hela livet" : Elever om bedömning - en kvalitativ studie i Ärskurs 4

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot bedömning inom svenskÀmnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i Ärskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna Àr medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svÄrt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling. .

MĂ„ngfaldens ministerium : Identitetsskapande och makt i Salman Rushdies The Satanic Verses

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

För-lusten att lÀra

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

E-Learning - Riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterial

E-learning Àr idag ett omrÄde pÄ framfart. Fler och fler organisationer vÀljer att utbildasina anstÀllda med hjÀlp av elektronisk media. Genom E-learning sparar organisationerpengar och tid i utbildandet av sin personal. En vanlig missuppfattning Àr att man genomatt överföra ett utbildningsmaterial till elektronisk media har skapat ett anvÀndbart Elearningsverktygmen i verkligheten Àr det betydligt mer invecklat Àn sÄ. Den hÀrkvalitativa studien syftar till att ta fram riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterialtill E-learning.

Lustfyllt lÀrande och lust att lÀra : en diskursanalytisk och problematiserande studie av lÀrarprogrammets kurslitteratur

Lustfyllt lÀrande och lust att lÀra Àr tvÄ av mÄnga begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden pÄ lÀrarprogrammet. I sÄvÀl kurslitteratur som lÀroplaner anvÀnds begreppen Äterkommande. Detta gjorde oss nyfikna pÄ att studera begreppen i kurslitteraturen nÀrmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrÄn ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lÀrande och lust att lÀra, som kan ses som för givet tagna i lÀrarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill Àven se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

Samverkansformer för en inkluderande skola : Eleven ? ett vad eller ett vem?

 Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsÀttningar för en inkluderande skola. Syftet Àr Àven att fÄ svar pÄ vilka ÄtgÀrder och lösningar som rektorer anser Àr av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi vÀljer att inrikta oss pÄ samverkansformer för inkludering av elever som övergÄr frÄn sÀrskild undervisningsgrupp, men Àven de elever som redan gÄr i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar vÀl eftersom studien baseras pÄ mÀnniskors egna uppfattningar.

Teaterpedagogik pÄ gymnasieskolans estetiska program : Sju teaterlÀrare samtalar om sin undervisning

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

Normkritisk undervisning hos lÀrare i Idrott och HÀlsa : En kvalitativ studie om pÄverkansfaktorerna klass, kön och etnicitet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrÄn faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fÄtt frÄn GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.FrÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrarna normkritiskt i sin undervisning utifrÄn klass, kön och etnicitet?Hur har lÀrarutbildningen vid GIH förberett lÀrarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgÄngspunkt dÀr djupintervjuer anvÀndes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslÀrare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gÄtt lÀrarprogrammet pÄ GIH och arbetat maximalt tre Är som idrottslÀrare.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->