Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling..

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare.

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Forskning på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang är inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet är att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). Forskningsfrågorna är vilka pedagogiska strategier är relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i åldrarna 6-20 år, i vilken utsträckning forskningen om elever inom autismspektrum är grundad på ett generellt systemteoretiskt tänkande och/eller ICF och hur man forskningsmässigt bygger upp evidens och vilka är delaktiga i denna process.Studien är en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. Skäl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmått.

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld..