Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av särskilt stöd. De båda pedagogiska verksamheterna skall förmedla människors lika värde och skall anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tänker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhållningssätt kan inverka på barn med koncentrationssvårigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvårigheter. Här lyfts även olika perspektivs eventuella påverkan fram.Metodvalet är en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Syfte: I den nya reviderade läroplanen för förskolan är uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lärande förstärkt. Vad är det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien är att försöka ta reda på hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar också vilka egenskaper och förmågor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgår ifrån en sociokulturell teori om barns lärande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lärande och om att utvärdera pedagogiskt arbete med barnen.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.