Syftet med uppsatsen Àr att studera hur pedagoger beskriver pÄ vilket sÀtt de stimulerar lekar och kamratrelationer för att undvika utanförskap. För att ta reda pÄ hur pedagogerna hjÀlper barnen i deras lek och relationer har jag undersökt vilka metoder och vilket arbetssÀtt som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som metod för att studera syfte och problemformuleringar. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit Vygotskijs sociokullturella teori och Honneths erkÀnnande teori. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har mycket kunskap om utanförskap och om hur lek och kamratrelationer stimuleras i förskolan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad fritidslÀrare anser om nÄgra olika metoder som finns för att arbeta med vÀrdegrunden. Intervjuat sju yrkesverksamma fritidslÀrare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen Àr SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslÀrarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara anvÀnde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av dessa tvÄ frÄgestÀllningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjÀlp av det.För att dokumentation ska bli pedagogisk mÄste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framÄt.För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och vi har anvÀnt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstÄ och tolka vÄrt material. Vidare har vi anvÀnt oss av Kvales ?meningskoncentrering? som analysmetod.VÄr undersökning visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse om vad pedagogisk dokumentation innebÀr.

Mobiltelefoner Àr nÄgot som nÀstan alla har tillgÄng till idag. Samtidigt ökar helatiden anvÀndningsomrÄdena pÄ just mobiltelefoner. Nya modeller kommer stÀndigtoch i takt med detta ökar Àven funktionaliteten av dem. Det Àr idag möjligt attutföra en rad andra saker Àn att endast ringa och skicka SMS med hjÀlp av sinmobiltelefon. Olika personer anvÀnder sina telefoner pÄ olika sÀtt, olika mycketoch till olika saker och detta har studerats pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare grÀnser innebÀr att polisen fÄr allt svÄrare att hÄlla jÀmna steg. Behovet av nya arbetsmetoder Àr en förutsÀttning för att överhuvudtaget komma Ät den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation Àr metoder som redan anvÀnds, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan anvÀndas sÄ effektivt som Àr önskvÀrt. Rapportens syfte Àr att belysa vad bevis- och brottsprovokation Àr och hur den anvÀnds.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv pÄ lÀrande. Verkligheten utanför skolan Àr komplex och förÀnderlig. Livet Àr inte indelat i separata fack utan baseras pÄ samarbete och samförstÄnd av olika slag, dÀr delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stÀrkt kravet pÄ samarbete och ett helhetsperspektiv pÄ lÀrande. DÀrför stÀller vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frÄgan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv pÄ lÀrande.

YrkeslÀrare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen sÄ att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har ocksÄ en pedagogisk roll för att kunna lÀra ut och undervisa i hantverket. ProgrammÄlen betonar aspekter som handlar om förmÄga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslÀrarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte Àr att undersöka vilka kompetenser yrkeslÀrare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslÀrare.

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

AI Àr nÄgot som blir allt viktigare inom dagens spel och fÄr allt högre krav pÄ att agera mÀnskligt och intelligent. Detta kandidatarbete undersöker vilken metod som Àr att föredra för att skapa en AI som kan lÀra sig av sina tidigare erfarenheter. NÄgra av de metoder som undersöks Àr trÀdstrukturer, Artificial Neural Network och GoCap. Genom att skapa en applikation med en av metoderna samt göra en undersökning pÄ hur AI:n i applikationen upplevdes fick vi resultat om denna metod var anvÀndbar. UtifrÄn detta diskuteras det ifall andra metoder hade varit mer effektiva, hur man hade kunnat förbÀttra AI:n samt hur framtiden för spel-AI skulle kunna se ut..

Tanken bakom det hÀr arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan Àr att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-Àmnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hÀnvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. BÄde hur den ser ut idag och hur den sÄg ut förr.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..