Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

SammanfattningMedieÀmnets korta historia som skolÀmne och dess splittrade karaktÀr gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssÀtt och arbetsformer. Detta gör det svÄrt för lÀrare och speciellt nya lÀrare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsÀtt Àr det kanske frÀmst lÀromedlen som nyblivna lÀrare kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp nÀr det gÀller utformandet av undervisning.Denna studie syftar dÀrför till att undersöka vilka arbetssÀtt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieÀmnet i ett lÀromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktÀrskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingÄr i lÀromedelsserien ?Medieboken? genom att rÀkna förekomsten av ord som sedan fÄtt bilda kategorier för olika arbetssÀtt.

AbstraktDen har undersökningen handlar om förĂ€ndringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. FörĂ€ndringsagentens funktion kan pĂ„ ett övergripande sĂ€tt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva pĂ„ förskolor och skolors förbĂ€ttringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vĂ€nder mig till pedagoger som i nĂ„gon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv.Forskning har visat att det varit svĂ„rt för en ensam rektor att fĂ„ till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre mĂ„luppfyllelse och en högre kvalitet pĂ„ elevens lĂ€rande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrĂ€ttat sĂ€rskilda tjĂ€nster för att stĂ€rka det pedagogiska ledarskapet. MĂ„lsĂ€ttning med de nya tjĂ€nsterna Ă€r sĂ„ledes att förstĂ€rka upp verksamheternas utvecklingsorganisation.2009 pĂ„börjades ett treĂ„rigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, JĂ€rfĂ€lla och ÅrjĂ€ng.  Min studie ingĂ„r som en del av denna mer omfattande undersökning.

SvÀngningar i drivlinan hos en lastbil pÄverkar vÀxlingskvalitén negativt. Det blir lÄngsamma vÀxlingar med dÄlig komfort. Metoder för att komma tillrÀtta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svÀngningarna och aktivt dÀmpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En matematisk modell över drivlinan har tagits fram.

Detta examensarbete ÄskÄdliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vÀgledning. För att genomföra detta har vi tagit hjÀlp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jÀmstÀlldhet, neutralitet och metoder. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvÀgledare för tips pÄ arbetssÀtt för genusmedveten vÀgledning. Utöver detta har vi anvÀnt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gÀllt ex-empelvis jÀmstÀlld vÀgledning och förÀndringsmöjligheter pÄ arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanstÀlla vÄra nyfunna kunskaper kring genus och vÀgledning.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lÀrare i Ärkurs 4-6 förhÄller sig till fenomenet lÀxa, dels utsagor i tidigare forskning. SÄvÀl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lÀrande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förstÄelse för variationer i Äsikter gentemot lÀxor och nyansera den pÄgÄende debatten. Studien tar sin utgÄngspunkt ur syfte och frÄgestÀllningar. Valet av metod Àr dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lÀrares sÀtt att tala om fenomenet lÀxor, dels en gedigen genomgÄng av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om lÀxan. Hos de intervjuade lÀrarna kan vi se att samtliga anvÀnder sig av lÀxan som ett komplement till sin undervisning. LÀrarna talar om lÀxor pÄ mÄnga olika sÀtt, de beskriver dels egna avsikter med de lÀxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det Àven en del tvivel kring lÀxans nytta i allmÀnhet.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram förÀldrars syn pÄ skolifieringen av förskolan. Skolifiering Àr ett nytt begrepp och innebÀr att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans vÀrld. Undersökningen bestod av en enkÀt som lÀmnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem förÀldrar. FrÄgor som belystes var följande: Vad tycker förÀldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever förÀldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssÀtt och innehÄll? Vilka fÀrdigheter/kunskaper tycker förÀldrarna att deras barn ska ha förvÀrvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de Àr viktigast att deras barn lÀr sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika Äsikter angÄende skolifiering av förskolan.