Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet.

Abstract Arbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela världen. Det har utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Orsaken till den ohälsosamma viktuppgången hos barn beror på många faktorer, så som arv, fettrik och energität mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att stödja överviktiga barn till att ändra livsstil. Metoden som användes var en litteraturstudie, där sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Syftet med studien var att beskriva vilka metoder till rökstopp som fanns uttryckta i litteraturen samt beskriva vilken effekt dessa metoder hade, då detta är en avgörande behandling för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. För att påvisa artiklarnas kvalitet granskades dessa med avseende på urvalsgrupp i relation till föreliggande studies syfte. Studiens metod utformades med en deskriptiv design. Litteratursökning utfördes i databaserna Cihnal och Pubmed (Medline) vilket resulterade i 15 artiklar som denna studie baserats på. Resultatet som framkom var att metoderna antingen var ickefarmakologiska eller farmakologiska.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar på vilka olika metoder som finns för att förstärka uttrycket i en bild med hjälp av olika färger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sätt att arbeta med färg för att förstärka eller förändra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt används inom området färg samt arbetat både praktiskt och analytiskt med färgsättningar av egna mönsterkompositioner.De frågeställningar som behandlats är: på vilka olika sätt kan man förändra uttrycket i en komposition med hjälp av olika kombinationer av färg? Hur benämner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i ämnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom områdena färg, färgsättning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med färgsättning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa där jag använt mig av de begrepp jag lärt mig under arbetets gång.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av området färg och dess begrepp samt också en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid färgsättning.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

SammanfattningArbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet ArbetsterapiSvensk titel:   Arbetsterapeuters användning av energibesparande metoder förpersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom ? En kvalitativ intervjustudie.Engelsk titel: Occupational therapists use of energy conservation methods for persons with chronic obstructive pulmonary disease.Handledare:   Margot FriskDatum:           2011-05-02Antal ord:      7993 ord Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte arbetsterapeuter använder sig av energibesparande metoder som åtgärd för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande sjukdom som påverkar andningen negativt. Den påverkar även individens aktivitetsförmåga vilket leder till mindre självständighet i de vardagliga aktiviteterna. Arbetsterapi som profession är en resurs i rehabiliteringen av personer med KOL.

I denna uppsats har olika metoder för att göra prognoser för ekonomiska tidsserier med säsongsmönster jämförts och utvärderats. Frågan som undersökningen har kretsat kring är: Vilken metod är bäst lämpad för att göra prognoser av tidsserier med säsongsmönster? De metoder som jämförs är säsongsrensningsmetoderna Census II och TRAMO/SEATS, säsongsmodellerna SARIMA och ARIMA med dummyvariabler för säsong samt en metod där medelvärdena från de fyra första metoderna används som prognoser. För att genomföra undersökningen har dessa metoder tillämpats på fyra ekonomiska tidsserier, nämligen: konsumtion, BNP, export samt byggstarter. Resultatet från undersökningen är att säsongsmodellerna är bäst för konsumtionsserien, säsongsrensningsmetoderna är bäst för BNP- och exportserien och den ena säsongsmodellen (SARIMA) är bäst för byggstartsserien medan den andra (ARIMA-dummy) är den sämsta.