VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att SĂ€po och den militĂ€ra sĂ€kerhetstjĂ€nstens val av analysmetoder, Ă€r en följd avde organisatoriska förutsĂ€ttningarna och de förutsĂ€ttningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag anvĂ€nt Ă€r att genom samtalsintervjuer undersöka tvĂ„ möjliga förklaringarTill varför sĂ€kerhetstjĂ€nsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsĂ€ttningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder, anvĂ€nds vid sĂ€kerhetstjĂ€nsterna för att identifiera och kvantifiera, densĂ€kerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder pĂ„?2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..

Traditionell systemutveckling prÀglas av lÄnga systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta pÄ sÄ sÀtt att kraven inte möts vad gÀller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rÀtta med dessa problem sÄ tillÀmpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder Àr att strukturera arbetet pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det möjliggör styrning och kvalitetssÀkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktÀriseras ofta av att de Àr utvecklade för att passa ett sÄ kallat idealfall, dvs. de Àr utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare Är har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder mÄste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

VÄrt arbete syftar till att uppmÀrksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lÀrare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr maktstrukturer och intensifiering. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀt under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lÀrare i Ärskurserna 1-3. Det som var mest framtrÀdande i vÄrt resultat var att flertalet rektorer och lÀrare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de pÄverkades av maktstrukturer. DÀremot visar vÄrt resultat pÄ spridda prioriteringar.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.