Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjÀlpmedel och metoder att tillgÄ. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger sÄ att de kan fÄ en viss kunskap om barn och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns mÄnga bra sÀtt för att hjÀlpa dessa barn, vi har valt att lÀgga vÄr fokus pÄ hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande ÄtgÀrder att anvÀnda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre Är, dÀr vi intervjuade Ätta respondenter och gjorde 12 observationer. VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man som lÀrare skapar en god lÀrandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som lÀraren kan anvÀnda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande lÀraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan lÀggas upp. Metoden för min undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning pÄ att det Àr nödvÀndigt att individualisera undervisningen och ta hÀnsyn till den enskilda elevens begrÀnsningar och behov.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att SĂ€po och den militĂ€ra sĂ€kerhetstjĂ€nstens val av analysmetoder, Ă€r en följd avde organisatoriska förutsĂ€ttningarna och de förutsĂ€ttningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag anvĂ€nt Ă€r att genom samtalsintervjuer undersöka tvĂ„ möjliga förklaringarTill varför sĂ€kerhetstjĂ€nsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsĂ€ttningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder, anvĂ€nds vid sĂ€kerhetstjĂ€nsterna för att identifiera och kvantifiera, densĂ€kerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder pĂ„?2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..

Traditionell systemutveckling prÀglas av lÄnga systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta pÄ sÄ sÀtt att kraven inte möts vad gÀller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rÀtta med dessa problem sÄ tillÀmpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder Àr att strukturera arbetet pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det möjliggör styrning och kvalitetssÀkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktÀriseras ofta av att de Àr utvecklade för att passa ett sÄ kallat idealfall, dvs. de Àr utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare Är har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder mÄste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.