Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen kan vara ett användbart redskap för pedagoger.

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..