Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

The conception of exhaustion was first used in the end of 1960 and was then used in a psychological context directed towards the working life. Eventually was the conception devided into two main categories: mental and somatic symtoms. Today research of exhaustion is mainly aiming towards recovering and returning to working life.This work sets out to analyse the importance and effects of social networks such as family, friends and professional relations in helping people who suffer from exhaustion to recover. The study is based on interviews with eith people who have suffered from exhaustion but today are recovered. To my aid I have used tree different questions: What part have the social network of family and friends ment to the recovery? What part has the professional relationships with doctors, therapists and curators ment to the recovery? How have you changed your life in order to maintain balance?The interviews pointed out the importance of the social relationships as support, feedback and understanding that the process takes time.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling.

Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder som uppkommer i undervisningen efter genomförda pedagogiska läs- och skrivsvårighetsutredningar och vad det är som påverkar att undervisningssituationen inte alltid förändras till det bättre efter en sådan utredning.Vidare ville jag undersöka vilka skillnader respektive likheter utredare, undervisande lärare och förälder upplever när det gäller möjligheter respektive hinder i samband med behov av förändring i undervisningssituationen.I litteraturdelen redogör jag för dokument som styr skolan nationellt och internationellt. Vidare redogör jag för hur olika forskare ser på läs- och skrivsvårigheter, vilka dess orsaker är samt vad som bör ingå i en utredning - kartläggning av läs- och skrivsvårigheter. Dessutom följer en redogörelse för olika typer av åtgärder i samband med läs- och skrivsvårigheter.Studien var kvalitativ med åtta intervjuer, tre föräldrar, tre klasslärare och två specialpedagoger. Resultatet visade att elevernas sinnestämning förändras positivt efter genomförd pedagogisk läs- och skrivsvårighetsutredning. Intervjupersonernas svar angående möjligheter att påverka på undervisningssituationen skiljer sig åt.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan Pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan Pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen.