Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlända invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lärare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken präglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegränsad svenskundervisning. Fokus låg på invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde på semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken på motsägelsefullhet angående den rådande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nämnare när det gäller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, något som mestadels beror på de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar. Av lärarna ses SFI främst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se på utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna på några förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en pedagogisk metod som stimulerar språkutvecklingen hos barn som inte är i behov av särskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med känd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera språkutvecklingen även hos barn som inte bedömts vara i behov av särskilt stöd.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid..

Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning.

In this master thesis I investigate different views on literary quality in two quite different library journals; Biblioteksbladet and Bibliotek i Samhälle. One aim of the study is to see whether the ambiguity of the term literary quality is considered. Since there is no universally accepted definition of literary quality to be found the analysis is inspired by discourse analysis. This theoretical frame work starts off in the assumption that our views of the world are much dependent the way we describe it. The work of Finnish scholar Sanna Talja is presented and the results of this thesis are compared with the three perspectives on music culture that are presented in her book.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som har uppstått då indiansk andlighet har blivit en vara som produceras och konsumeras inom New Age rörelsen. Studien har genom-förts genom att tillämpa kvalitativ textanalys på insamlat material mestadels från Internet. Det insamlade materialet består av annonser där man säljer olika former av indiansk andlig-het. Material som berör indianernas motstånd mot försäljningen av deras andlighet har också insamlats från Internet. Analysen av texterna visar att det framkommer stereotyper i annonse-ringen inom New Age, vilket blir ett problem för indianerna i form av tillskriven identitet.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.