Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk.Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design.

Långvarigt styre av ett och samma parti är skadligt för det politiska samtalet, även på en mycket lokal nivå. Den slutsatsen kan dras efter en jämförelse av den politiska diskussionen i tre skånska kommuner, Vellinge, Lomma och Osby. I såväl en kvantitativ textanalys av lokaltidningarna, tidsmätningar av kommunfullmäktige¬mötena och intervjuer med fritidspolitiker framträder samma mönster, där Osby kommun (med skiftande majoritet i de senaste fem valen) har ett mer livaktigt politiskt samtal, medan det moderatdominerade Vellinge haft betydligt mindre diskussion.Slutsatsen stärks ytterligare av att resultaten inte upprepas när samma mätningar görs 1985, då de tre kommunerna haft likartade majoritetsställningar i föregående val..

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..