Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening.The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library?s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i någragymnasisters attityder till skrivande i skolan jämfört med skrivande påegna bloggar. Undersökningen bygger på en textanalys av material frånbloggar och essäer skrivna 2011 av fyra flickor som går tredje året pågymnasiet. I materialet ingår även intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen används Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen används föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmän, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Den här studien syftar till att undersöka hur läsning kommer till uttryck i både innehåll och form i styrdokumenten för svenskämnet i läroplanerna Lgy70, Lpf94/Gy2000 och Gy11. De forskningsfrågor som studien besvarar handlar om vilka läsningsdiskurser som konstrueras i läroplanerna och vilka språkhandlingar som används för att undersöka hur läsning av texter kommer till uttryck och hur starkt eller tydligt språkhandlingarna är uttryckta. Genom två delstudier där den ena är inspirerad av ett diskursanalytiskt perspektiv och den andra en funktionell textanalys besvaras de två forskningsfrågorna.Delstudierna visar att skiftet från detaljstyrd till målstyrd läroplan är tydlig. Diskursanalysen visar att det finns tydliga läsningsdiskurser i läroplanerna Lgy70?Lpf94/Gy2000, men att det i Gy11 saknas läsningsdiskurser.

Syftet med examensarbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag för en temalekplats i anslutning till Sjöhistoriska museet i Stockholm. Gestaltningen baseras på platsens utgångspunkter, litteraturstudie, platsanalys och inspirationsexempel. De utgångspunkter som har ansetts vara mest viktiga för arbetet har varit museets verksamhet och önskemål för en ny lekplats. Därmed har det maritima temat samt möjligheter till lek, lärande och pedagogisk verksamhet varit av extra vikt. I litteraturstudien beskrivs barns lek, aspekter som kan vara viktiga att tänka på vid utformning av lekplatser samt en beskrivning av temalekplatser med Malmö som exempel.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.