Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan.För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvårigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsätt som råder på skolorna när det gäller elever i matematiksvårigheter. Vi ville även leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvårigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sätt att se på matematiksvårigheter. Vi genomförde en enkätundersökning med öppna frågor där informanterna själv fick formulera sina svar.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..