Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen återkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa bland kyrkoherdar i Lunds stift. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka huruvida manliga och kvinnliga kyrkoherdar skiljer sig signifikant vad gäller upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa. 41 kyrkoherdar från Lunds stift besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 82%. Upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa mättes med hjälp av COPSOQ (Kristensen, 2001).

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren använder också delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna..

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & Wångby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

Results from previous studies have shown that people with depression tend to have impaired executive functions, although it's not clear whether this is also true for mild depression in young people. The main purpose of this study was to investigate the relationship between mild depressive symptoms and executive functions in young individuals. 60 participants, between 18-33 years of age, took part in this study. They were divided into two groups; a "depressed group" (n = 8), with mildly depressed subjects, and a "none-depressed group" (n = 52). The depressed group was significantly impaired on several executive tests, namely TMT A (p = 0,025), TMT B (p = 0,040), FAS (p = 0,002), WAIS-R Digit Span Backwards (p = 0,047) and CWTa - subtest colour naming (p = 0,001), which evaluated abilities such as shifting, verbal fluency, working memory, attention and mental flexibility.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.