Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Mitt syfte med denna studie är att beskriva, tolka och förstå hur elever upplever att lärare kommunicerar de mål eleverna ska sträva mot och dem de ska uppnå, vägen mot målen, samt hur läraren har för avsikt att bedöma när eleven nått målen. Jag använder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag använder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lärarna kommunicerar målen och hur de i så fall gör det.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Ett av lärandemålen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) är att självständigt handlägga en normal förlossning. Kliniskt träningscenter vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa ger studenter möjlighet att träna praktiska moment i handläggning av förlossning utan att involvera patienter. Då dessa träningstillfällen är begränsade finns behov av andra inlärningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlärning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor är emellertid litet eller obefintligt.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta.Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik..

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.