Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Vår uppsats ger inblick i hur några förskollärare, lärare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att främja elevers språkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra språklekar. Vi har besökt två skolor, en mångkulturell och en icke mångkulturell skola. I undersökningen har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att främja den språkliga medvetenheten med hjälp av rim, ramsor och andra språklekar.

Abstract Gunnarsson, Katarina Ståhle (2011). Skolgården ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra några elevers, lärares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig åt vad gäller vistelsen på skolgården? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lärare och några av de som planerar skolgården samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts på en skola i södra Sverige.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden.

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen ärPå vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen.