Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner..

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation.

 This report will describe a project between two students from Karlstad University and Markus Norström from Hovercraft solutions. The project aim was to develop a cabin for the hovercraft 380TD. The project was divided into two sub parts; one concerning the design of the cabin and one concerning the engineering. Throughout this rapport you can follow the engineering part of the project. The project has followed a systematic product development process resulting in optimized results for material selection and engineering solutions.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.