Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Följande studie har sin utgångspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet är att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten är också att undersöka eventuella följder användningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen är att med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frågeställningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att användningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet får följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras får följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun.ResultatVi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ?talet om? barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor. Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation är ett högprioriterat ämne inom landets förskolor. Uppsala kommun har gett Vård & bildning i uppdrag att ta fram ett arbetsverktyg som är önskvärt att samtliga pedagoger inom kommunens förskolor använder sig av. Arbetsverktyget ska ge pedagogerna stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation.Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever att Projektmodellen är ett stöd i den pedagogiska dokumentationen utifrån infallsvinklarna: förskollärarnas syn på verksamheten, etiska ställningstaganden, ramfaktorer som påverkar samt Projektmodellen som arbetsverktyg. Infallsvinklarna återkopplar kontinuerligt till pedagogisk dokumentation och Projektmodellen.Metoden som vi använt oss av vid datainsamling är samtalsintervjuer med ett urval bestående av 10 stycken förskollärare på fyra förskolor där samtliga har gått kommunens fortbildningskurs i pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att Vård & bildnings arbete med att utbilda personalen i pedagogisk dokumentation i samband med implementeringen av en ny arbetsverktyg upplevdes som efterfrågat, dock hade det varit önskvärt om samtliga pedagoger på en förskola hade gått kursen samtidigt i den mån det var möjligt.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och används på olika sätt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för många, vilket resulterar i att dokumentationen ibland läggs åt sidan eller prioriteras bort helt och hållet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollärares syn på pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och få inblick i hur de använder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter såsom tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frånvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsätt på dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels på vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förståelse för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.