Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehållpresenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet tillutvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn påanvändningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) är ett begrepp som syftar på fenomenet att människor, däribland sjuksköterskor, som arbetar med människor, kan drabbas av en slags professionell utbrändhet. Utbrändheten uppstår i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillståndet följer ett klassiskt stressmönster. Arbetsomständigheter, vissa personlighetsdrag såsom hög empatisk förmåga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF är, vad det orsakas av och hur tillståndet kan lindras och motarbetas.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå.Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Förbränningspannor som används i syfte i att producera elektrisk kraft eller ånga som sedan används i olika processer i ett kraftverk utgör en stor andel i världens elektricitetsproduktion. För att göra pannorna mer effektivare och minska andelen utsläpp pågår en ständig forskning och utveckling. Resultatet av denna studie består av utformningen av en simuleringsmodell av en förbränningspanna för att kunna användas till utbildningssyfte och behandlar bränsleanalyser, rökgasmängder samt effektivitet. Det som modellen simulerar är: verkningsgrad, den effekt som genereras, andelen syre samt koldioxid i rökgaserna baserat på användarens parameterinställning. Modellen är gjord i programvaran Microsoft Office Excel för att tillgodose tillgänglighet. .

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ?Läsa ? språka ? skriva?.Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen..

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns inställning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehåll.Undersökningen genomfördes med hjälp av ostrukturerade enkäter samt observationer av samling på förskolan. Vi utförde även intervjuer av barn för att få en övergripande bild på området. Resultatet visade att förskollärare anser att samlingen är en betydelsefull aktivitet som bör leda till att läroplanens mål uppfylls, genom att förskollärarna försöker förhålla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs även likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.