Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande ? och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet.

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..