Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9.Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

Problemområde: Sverige och Europa står inför det faktum att befolkningen blir allt äldre. Med detta menas att genomsnittsåldern för individen ökar vilket också ger utslag på hela befolkningens genomsnittliga livslängd. Denna förändring medför att vård och omsorgsinsatserna ökar samtidigt är det allt färre som sysselsätter sig inom äldreomsorgen vilket är en bidragande orsak till att antalet närstående som vårdar äldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

The conception of exhaustion was first used in the end of 1960 and was then used in a psychological context directed towards the working life. Eventually was the conception devided into two main categories: mental and somatic symtoms. Today research of exhaustion is mainly aiming towards recovering and returning to working life.This work sets out to analyse the importance and effects of social networks such as family, friends and professional relations in helping people who suffer from exhaustion to recover. The study is based on interviews with eith people who have suffered from exhaustion but today are recovered. To my aid I have used tree different questions: What part have the social network of family and friends ment to the recovery? What part has the professional relationships with doctors, therapists and curators ment to the recovery? How have you changed your life in order to maintain balance?The interviews pointed out the importance of the social relationships as support, feedback and understanding that the process takes time.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder som uppkommer i undervisningen efter genomförda pedagogiska läs- och skrivsvårighetsutredningar och vad det är som påverkar att undervisningssituationen inte alltid förändras till det bättre efter en sådan utredning.Vidare ville jag undersöka vilka skillnader respektive likheter utredare, undervisande lärare och förälder upplever när det gäller möjligheter respektive hinder i samband med behov av förändring i undervisningssituationen.I litteraturdelen redogör jag för dokument som styr skolan nationellt och internationellt. Vidare redogör jag för hur olika forskare ser på läs- och skrivsvårigheter, vilka dess orsaker är samt vad som bör ingå i en utredning - kartläggning av läs- och skrivsvårigheter. Dessutom följer en redogörelse för olika typer av åtgärder i samband med läs- och skrivsvårigheter.Studien var kvalitativ med åtta intervjuer, tre föräldrar, tre klasslärare och två specialpedagoger. Resultatet visade att elevernas sinnestämning förändras positivt efter genomförd pedagogisk läs- och skrivsvårighetsutredning. Intervjupersonernas svar angående möjligheter att påverka på undervisningssituationen skiljer sig åt.

AbstractStudy: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 pUniversity of SkövdeTitle: Competence ? Self image ? InclusionA study of a couple of students in need for extra education and theirexperiences of their studies at school in a special class.Number ofPages: 43Author: Britt HellqvistTutor: Gunvi BrobergDate: 01-2008Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusionStudents who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. TeoriDe teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor.