I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

The main objective of this study was to find out what pedagogical documentation does and to get knowledge of what you may need to consider in order starting a process of change with a focus on pedagogical documentation. To get answers to my questions, the study is based on pedagogical theories from scientists and interviews with three preschool teachers who have different experience on documentation. My main questions were: What characterizes a pedagogical documentation? What tools / materials do I need to do a pedagogical documentation? What is important to consider when starting the process of change with pedagogical documentation? The result shows that pedagogical documentation is an approach that is based on that one is curious, interested, observant, listens, talking and researching with children and colleagues. You give the kids great participation which you can then pick up the children's learning processes and reveals that the business and the children develop according to curriculum objectives.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning drivs när man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet är också att undersöka om klassrumsmiljön på skolan spelar en särskild stor roll för elever med autism. De frågeställningar som vi har använt oss av är: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger på två kvalitativa metoder. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet.

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats ? från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum.? I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat? Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

"Här finns det ju kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna.Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa?Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa?Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår ifrån en aktionsforskningsinsats som är gjord under en femveckorsperiod vårterminen 2015 tillsammans med fyra elever i årskurs nio med erfarenheter av undervisning i särskild undervisningsgrupp och en lärare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förändrat arbetssätt i praktiken? handlade om att genom ett förändrat arbetssätt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lärarens upplevelser och erfarenheter skall kunna återges med en god detaljrikedom.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.