Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på familjeförskolan och personal på förskolor i området ser på familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill också ta reda på hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i området fungerar. Mina frågeställningar har varit att ta reda hur personalen på familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma område definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frågeställning handlat om vilka skillnader mellan de båda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har också i min frågeställning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjälp av kvalitativa intervjuer har jag fått ett resultat som visar att personalen på förskolor i området där familjeförskolan ligger inte vet särskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollärarens kompetenser och på vilket sätt dessa kompetenser skall användas i förskolan. Arbetet ämnar även ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, både utifrån teori och utifrån rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet är att det finns en god och enhetlig syn på vad svensk förskolepedagogik innefattar, både i teori, läroplan och i praktik. Däremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebär, vilket resulterar i att det är svårt att fastställa vilka exakta uppgifter förskolläraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vägghängd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att läsa vid sängen. Lampan har haft krav på hållbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskälla, vald med hänsyn till sitt syfte, och ingående material har valts med stark miljöhänsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts åt i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isärtagning så att delarna enkelt kan sorteras och återvinnas vid armaturens avslutade användning..

Vår studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik på förskolan präglas av förskollärarnas syn på sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lärande. Syftet med vår studie är att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lärande på förskolan. Vi vill även belysa förskollärares förklaringar av musikens betydelse för lärandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer och observationer genomförda på fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.

Introduktion: Patellar tendinopati (?jumper´s knee?) drabbar idrottare inom många olika idrotter, med högst prevalens inom idrotter där många hopp förekommer. De bakomliggande orsakerna vid patellar tendinopati är ännu inte klarlagda. Durationen på symtomen är ofta lång och mycket besvärande för den drabbade idrottaren. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en evidenssammanställning av de sjukgymnastiska rehabiliteringsalternativ som finns vid patellar tendinopati.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det är bara gudarna som är nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren så som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det är bara gudarna som är nya" i första hand syftar till att berätta för berättandets och berättarens skull, samt att den på intressanta sätt ställer sig i en intertextuell dialog med många andra verk och olika sorters berättelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvärd tydlighet är att förmedla tidigare okända sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnår detta förmedlande genom ett mycket kreativt användande av metaforer.Den generella slutsats jag når är dock att mer forskning borde göras på den epideiktiska genren ? den innehåller sannolikt mer än man hittills har hittat..

Patellofemoralt smärtsyndrom, PFSS, innebär smärtor som förläggs till främre delen av knäet utan påvisbara strukturförändringar. Syndromet är utbrett och svårdiagnostiserat. Många faktorer har föreslagits men på senare tid har höftmuskulaturen lyfts fram som en orsak. Behandlingen är konservativ genom olika fysioterapeutiska interventioner, varför fysioterapin är viktig för personer med PFSS. Syftet med litteraturstudien var att studera effekter och vetenskaplig evidens för höftmuskelträning för personer med PFSS.

Offentlig skulptur är en viktig del av ett samhälles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhället/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnärer var på väg. De var gränsöverskridande både i fråga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta ställning i samhällsdebatten.