Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta.

Rapporten är ett examensarbete som utförts på BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbättringsförslag för processen framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Rapporten tar även upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-märkning, vad som gäller vid CE-märkning av lyftredskap som är konstruerade för militära ändamål. Rapporten gergrundläggande kunskaper om vad CE-märkning innebär och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts på företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgänglig på BAE-systems.

Syftet med studien var att undersöka hur läsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda på hur pedagogen agerar vid läsvilan samt hur miljön där läsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfällen med videokamera som hjälpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen påverkar hur läsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid högläsandet påverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som läser med inlevelse fångar barnen på ett djupare plan än den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse.

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola..

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg. Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll.

Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige. För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en ny styrutrustning för SP´s provning av elektriskaprodukter som sitter i explosionskänslig miljö. Enligt svensk lagstiftning måste produkternauppfylla ATEX-direktivet. SP har en gnistprovningsapparat för provning av elektriskaprodukter. Styrutrustningen till gnistprovningsapparaten har genom åren blivit omodern ochbesvärlig att använda. Den gamla utrustningen är konstruerad på tidigt 80-tal och saknar enkomplett dokumentation.