Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningI förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation. Specifika frågeställningar var hur omvårdnadskvaliteten påverkas av systematisk dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingår även den specifika frågeställningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk dokumentation. Studiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk dokumentation ökar patientsäkerheten, ökar antalet interventioner, ökar dokumentationskvaliteten, underlättar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tänkande ger en ny syn på omvårdnaden, att elektronisk dokumentation ökar tillgängligheten, påverkar kommunikationen och underlättar det dagliga arbetet.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur pedagogers förhållningssätt till barn och deras samspel med surfplatta, påverkar barns lärande och utveckling i verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ ansats, där observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhållningssätt som framträder när pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lärande som skapas utifrån pedagogers förhållningssätt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfällen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, där faktorer på individ- och gruppnivå påverkar pedagogens förhållningssätt mot surfplattan.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn på social dokumentation och om hur arbetet går till på deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handläggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte är att visa på olika sätt att se på den sociala dokumentationen inom fältet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd är stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbättringsåtgärder och visa på den sociala dokumentationens potential..

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.

Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.