Föreliggande arbete handlar om ett försök att anvÀnda ett varierat arbetssÀtt i grammatikundervisningen för att frÀmja inlÀrningen genom att stimulera flera sinnen och stÀrka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda charader som en pedagogisk metod i frÄga om inlÀrning av grammatik med avseende pÄ satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehÄllsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig pÄ sju genomförda lektioner fördelade pÄ en gÄng per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och dÀrtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen gÄr att anvÀnda som norm för en genomsnittsklass för Ärskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att anvÀnda under de premisser som gÀllde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden mÄste kompletteras med lÀromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen Àr dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera dÄ jag tidigare anvÀnt den i en annan klass.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vÀtskebalans vid postoperativ vÄrd pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning före och efter ett undervisningstillfÀlle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkÀtundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i Àmnet vÀtskebalans. EnkÀtundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: EnkÀtundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansÄg att arbetet med vÀtskebalans var viktigt för patienten, men en förÀndring i avdelningens rutiner var önskvÀrd. Ingen förÀndring i uppfattningen om arbetet med vÀtskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehÄll för teknikÀmnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som Àr inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av etablerade sÀtt att se pÄ vad teknik Àr och innehÄller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna rÄder en viss osÀkerhet kring vad teknikÀmnet innehÄller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur anvÀnds som stöd i val av undervisningsinnehÄll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna Äterspeglar en eller tvÄ etablerade synsÀtt pÄ teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förstÄelse för dokusÄpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen Àr meningslös eller betydelsefull för eleverna. UtifrÄn problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förstÄelse för de implicita budskap som merparten av dokusÄporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts pÄ 32 elever i skolÄr 4 och 5 pÄ en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrÄn flera olika perspektiv; sÄvÀl dess positiva som negativa pÄverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bÀr huvudansvaret för det som barn ser pÄ TV och varför de tittar, samt dokusÄpornas utveckling och pÄverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förstÄelse men att diskussionen bör genomföras nÀr eller om man som pedagog ser att dokusÄpornas budskap pÄverkat eleverna negativt..

AbstractThe aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre Äldrar. De forskningsfrÄgor vi arbetade utifrÄn var att ta reda pÄ vilka skÀl det finns till att lÄta elever lÀsa skönlitteratur i skolan och hur lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av denna skönlitteratur. Vi ville ocksÄ undersöka hur lÀrare motiverar eleverna till lÀsning. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger frÄn tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under tvÄ olika tillfÀllen i klassrummet.

Sekretessbelagd.

Ohlson (2008). Djurstallarna pÄ en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om elever och de kursansvariga lÀrarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag Àven ge förslag till förÀndringar av verksamheten för att bÀttre uppfylla elevernas och kursansvarigas förvÀntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lÀrande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

I min uppsatts sÄ undersöker jag om det finns nÄgon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lÀrare. I undersökningen sÄ deltog tvÄ outbildade och tvÄ utbildade lÀrare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik pÄ hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lÀrare frÄn 1990-talets början till en början in pÄ 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism.

Sekretessbelagd.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.