Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med denna undersökning Àr att erhÄlla relevanta frÄgestÀllningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation pÄ en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvÀrderingsmodell skapas för att fÄ fram ett relevant resultat baseras pÄ svarenpÄ dessa frÄgestÀllningar. UtvÀrderingsmodellen tillÀmpas i en fallstudie för att visa enpraktisk anvÀndning av modellen. Det framgÄr vad som Àr relevant att tÀnka pÄ vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara sÄ pedagogisk som möjligt..

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tÀnker sig att barn lÀr genom musik, samt hur de anvÀnder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med Äldersgruppen 1-3 Är. Studiens resultat visar att pedagogernas syn pÄ den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de anvÀnder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

Syftet med studien Àr att undersöka olika förskollÀrares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan pÄverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollÀrare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen..

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Title in original language: Lillhagens vÀxthus.Dokumentation och ÄtgÀrdsförslagLanguage of text: SwedishNumber of pages: 52.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, Àr det i ögonblicket eller Àr det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt lÀroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lÀrande som Àven frÀmjar barns lÀrande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och lÀste sedan svaren vid flera tillfÀllen och kodade innehÄllet. Vi anvÀnde oss av olika nyckelord sÄ som förhÄllningssÀtt, tekniska verktyg, olika Äldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation.

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.