Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna..

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor..

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor..

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ?coach? på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Rapporten tar upp ämnet om CSR-arbete hos klädföretag. Fokus ligger på pälshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjälp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet är att se om en sådan balans gällande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mässigt och således även ekonomiskt..

The topic of this bachelor thesis is the art of book talk. Book talk is when a librarian orally presents a book in front of a group of people, in this thesis, a group of children. The first part of the thesis treats book talk as a method and its development. It will also go through which role book talk plays in the daily work of a children's librarian today, and if they got any education in book talk during their librarian education. The purpose of this study is to investigate and compare Lev Vygotskij's pedagogical theories on fantasy and creativity to book talk performed by children's librarians.