This thesis is covering my design of an architectural object for the use in a pedagogical setting. The purpose is to create contextual premises for students, making possible the testing of designs, involving plants suitable for the urban environment. Hence, the main features in the object design is suggestive to the urban outdoor rooms - rooms that are formed amongst the city facades. The thesis is also about the design process set out from a technical reality, based on camera imagery. To a large extent, the thesis consists of reflections concerning the object's function towards pedagogy, perception and materials. Furthermore, the object claims to be a hybrid between architecture and landscape architecture.

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik Pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

The purpose of this Master?s Thesis is to examine and describe how a wiki can be used in the information seeking education. We believe that the preconditions for education and learning are changing; technology and Internet has introduced new tools for the learning situation. To examine this we will describe how the wiki technology can be used in the information seeking education, describe how the goals of the information seeking education are reached when using a wiki and lastly investigate the school librarian?s pedagogical role in wiki-based education.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna Pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering.

Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det är inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEY´S ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen..