Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig Pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.

Sweden has a long and extensive wind band tradition. Today the interest for the traditional instruments is decreasing among children and teenagers. What can this be due to? Which conditions are needed for a functional wind band in the future? The purpose of this essay is to find answers to these questions and at the same time shed light on good examples, where the wind band activity works. To be able to answer the questions have I made four interviews with persons who have a big knowledge and interest about the subject.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Detta arbete är delvis en empirisk fortsättning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lärande i arbete". Ambitionen är att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet är att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt läggs vid de sociala relationernas påverkan av individen.Uppsatsen är en intervjustudie och utgår från det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsättningar. Objektet som beskrivs blir med rådande förutsättningar inte rektorernas lärande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus på lärarnas upplevelser av implementeringsprocessen på en skola. Metoden för detta är en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lärarna befinner sig i.Lärarnas uppfattningar är förankrade i teorier från implementationsforskningen, först i en analys för att få en fördjupad förståelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestående av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrån lärarnas uppfattningar är att metoden SkolKomet är väl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhågor kring implementeringen finns - främst avsaknaden av elever med problembeteende..

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ Pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Arbetet innehåller litteraturstudier och intervjuer, både med lärare som sätter betyg och lärare som skriver personliga omdömen, om lärande och de graderade betygens påverkan på lärande. Det som bl.a. kommer fram i mitt arbete är att betyg påverkar eleverna till ett ytinriktat lärande eftersom strävan att få ett bra betyg överskuggar nöjet att lära sig och insikten om vad lärande är. Den största skillnaden mellan personliga omdömen och betyg verkar vara att omdömen ges för att hjälpa eleven till ökad självinsikt, personlig utveckling och lärande, medan betygen mer är ett mått på hur eleven tillgodogjort sig skolans undervisning. Dessutom framkommer att betyg har en negativ påverkan på självförtroendet hos de elever som har det svårt kunskapsmässigt i den typ av skola vi har idag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Title: Hymns - a way to simplicity and beauty. The purpose of this paper is to study what makes hymns appreciated. In a questionnaire, 42 individuals responded to questions concerning lyrics, music, the hymn as a whole, their personal relationship to hymns and their church commitment. They also stated their gender and age. My aim has been to discover whether there are similarities and differences in the given responses and to study the influence of church connections and gender.

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Title: Organic / Synthetic in today's creative music making. This work intends to find out what synthetically versus organically produced music means for a songwriter / producer as well as for an artist in their everyday role of occupation. What are the positions regarding these two methods and how do they relate to these concepts? This study also concerns the general view of music produced with each one of these methods and to which extent there exists prejudice towards them. The method used for data collection is qualitative interviews.

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.