Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktär·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlärningsstil och vilka olika undervisningsstilar de använder för att möta elevers olika behov. Vår undersökning är kvalitativ och grundar sig på 5 observationer i olika åldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lärstilsinriktad skola. Studien visar att de lärare som grundar sin pedagogik på forskning och känner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hänsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömässiga och sociologiska elementen än de pedagoger som utgår från mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. Lärstilspedagogiken underlättar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglädje och självkänsla.

Detta är en kvalitativ utvärdering av omvårdnadslyftet i Luleå kommun med fokus på verksamhetsnyttan med satsningen. Omvårdnadslyftet är en nationell satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lärande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. Medlemmarna i en lärande organisation har god kunskap om resultat, problem och mål. Syftet med uppsatsen är att utvärdera om omvårdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vård och omsorg samt om medverkan har stärkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet.

En Tapetsaga är ett projekt som vill lyfta fram omsorg om och konstnärlig närvaro i mönsterprodukter. Projektet har resulterat i en tapetkollektion innehållande fyra mönster i flera färgställningar vardera. Målet har varit att ta fram en tapetkollektion där mönstret, färgen och trycktekniken samspelar, och där alla av dessa komponenter spelar en lika viktig roll. Tapeten skall visa på noggrann avvägning och balans när det gäller harmoni i rapporteringar, färgsättning och komposition i mönstret. Det skall finnas en konstnärlig närvaro i såväl helhet som detaljer.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

The western societies is characterized by a strong future concern and the members of the society are valued most of all according to their capability to produce. In our time the elder ness is representing a rapidly increasing number of relatively well kept elders. What sight of the future does the aging human have? Are one meditating of what kind of service and care one are going to need? The purpose with this study was to describe how individuals in ages between 60 and 96 sees, both the future and their coming need for care in relation to sex, age, social activities and experienced health. The material was taken from ?SNAC-Blekinge? witch is a part of a bigger national study; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care).

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förändrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssätt. På 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började användas i olika sammanhang, ett sådant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frågeställningar och nya grundvallar. Queerteorin vänder upp och ner på många invanda föreställningar om hur världen är eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i många fall på konventioner om konst.

The aim of this essay is to study five teachers' perceptions and experiences of a multicultural class. I want to find out how they relate to intercultural education and how they experience that they may apply it.Sweden is a multicultural society. This fact is even reflected in the school and this imposes on teachers finding new ways to educate and prepare their students for the multicultural society.I chose to carry out a qualitative survey and interviewed five teachers having contact with a multicultural class. The study also offers suggestions to future teachers who can benefit from it in terms of adopting convenient attitudes in multicultural classes with better understanding.The outcome reached shows that the interviewed teachers try to make use of intercultural pedagogy by addressing differences between students, adapting teaching to supply for the needs of students, and also by having good contact with parents. But teachers also experience difficulties.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Luleå kommuns socialförvaltning. Luleå kommun ingår i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. Målet med projektet är att utveckla nya och effektiva lösningar för hälso- och sjukvården inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frågor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.