Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students.The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students? interest and motivation.As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna. En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

I förskolan har måltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebär idag en koppling mellan omsorg och den lärprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I läroplanen nämns barns delaktighet som ett viktigt begrepp när det gäller utveckling, då det är en förutsättning för barns inflytande, både i förskolan och i samhället. Genom att analysera måltiden med hjälp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptäckas samt hur barns delaktighet främjas och motverkas. Studiens syfte är att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelärare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Anhörigvård benämns idag som en samhällsbärande funktion som i vissa fall ersätter samhällets insatser från hälso- och sjukvård. Att vara anhörigvårdare kan dock innebära konsekvenser för den egna hälsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvårdares livskvalitet vid vård och omsorg av äldre närstående i Sverige. En integrerad översikt användes som metod för att skapa en översikt av kunskapsläget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.