Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

This study deals with the complex phenomenon of occupational health. There is knowledge of how a good work environment should look like, but despite this, many employees experiences ill health in the workplace mainly in the form of neck and back pain. This study is a case study conducted in a high-risk workplace. The overall purpose was to describe and analyze the health situation of a specific company with neck and back problems. Mainly, eight interviews had been used as the data collection method, but additional observations had also been implemented.

Since my experience is that teachers in singing hardly ever talk about when to sing a tone, I have chosen to examine this fact through interviews and earlier research in this matter. The interviewed singing teachers belong to different genres (classical music, pop/rock, jazz and folk music). I asked them to share their thoughts about the word timing, when it comes to music. I also wanted to know if they have any methods when it comes to teaching students to improve their timing. Further on, I have been discussing the results and the literature in order to make clear in what way singing teachers give priority to when a tone is being sung.

The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds.The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues.The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature.The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school.I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students.Key words: culture clash, education, communication.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Examensarbetet är en studie om inlärningsstilar där även en jämförelse görs med andra sätt att se på inlärningen. I min litteraturgenomgång går jag igenom hur man tidigare såg på inlärning och hur inlärningsstilar ser på inlärningen idag. Jag har valt att begränsa mig till att skriva om de främsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlärningsstilar utgår jag från Dunn och Dunns inlärningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bäst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lärarnas uppfattning om att arbeta med inlärningsstilar i skolan.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad vårdchefer har för inställning till utvecklingssamtal. För att besvara syftet formulerade jag fyra frågeställningar som har legat till grund för hela min undersökning. Frågeställningarna tar upp syftet med utvecklingssamtalet, vad cheferna anser om att använda sig av utvecklingssamtal, vad cheferna anser om att integrera lönesamtal i utvecklingssamtalet samt vilka orsaker som kan bidra till att man inte vill använda sig av utvecklingssamtal. För att besvara mitt syfte gjorde jag även en intervjuundersökning bland fem avdelningschefer på ett sjukhus. Resultatet visade att majoriteten av cheferna var positiva till användningen av utvecklingssamtal, en av cheferna ställde sig däremot negativ till samtalet då informanten bland annat menade att samtalet kan ersättas av den personliga kontakten med de anställda..

Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vägar till att attrahera, bibehålla och utveckla sin personal. Till hjälp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhålls i förenklade framställningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som påverkar motivation ställde denna uppsats lönens betydelse i förhållande till andra faktorer, såsom arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet från fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjänstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gällde källor till motivation.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ?måste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig.

Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Det är inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte är tillfredsställande. Stress är ett vanligt förekommande i arbetslivet, främst hos vårdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som måste följas för att en god arbetsmiljö och hög vårdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdkvalitet påverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO.