Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

The objective of this study was to describe and analyze some of the conflicts in the class room using solution strategies from a human needs perspective. This was done by a qualitative in-vestigation based on the observations of the participants.The query of how every day conflicts arise in the class room and their reasons.The result was analyzed using reference frame in human needs theory. The results showed that there were several reasons for a conflict and its solution. It was also shown that creating a nice atmosphere in the class room was a continuous effort and the strategies of the teachers in a conflict situation were different depending on the situation. Human needs theories assists us to analyze and handle conflicts in the class room..

Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I störreorganisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vifick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan &Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthälsofrämjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:sförändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med enframställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Our essay is about alcohol information given to youths in Helsingborg. It is a research to find out how the message is communicated and how it is presented. The purpose of our study is to find out, why inform about alcohol and if it is taken in a preventive aim. To investigate weather there is any talermade information in the community for youths between 12-18 years old. We also want to know if the given information is destined for a special group/groups or is it for young people in general? Our intention is to find out the meaning of prevently information about alcohol and if it is possible to reach a change in attitudes and behaviour.We use a qualitative method and have interviewed twelve persons with different occupations within medical service, local authorities, public and private schools and voluntary organizations..

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om när och var arbetet ska utföras är under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen själv får sätta sina gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever gränserna mellan dessa domäner, hur dessa upprätthålls samt om olika roller och krav inom de olika domänerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy..

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt".Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

I uppsatsen skildrar gymnasieelever och gymnasielärare vid ett omvårdandsprogram sin skolvardag. Uppsatsens fundament utgörs av en omfångsrik empirisk undersökning främst baserad på ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna kompletteras med observationer vilka ligger till grund för en miljöbeskrivning som visualiserar kontexten.En av slutsatserna är att varken elever eller lärare är tillfreds med rådande situation vilket innebär att samtliga efterfrågar förändring. Undersökningen visar också att elever och lärare inte lierar sig med varandra i sin strävan efter en meningsfull skolvardag utan är benägna att skylla problemen på varandra..