This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening.

Abstract In the following text we analyse different perspectives in a meeting between a theatre and a visiting school class from grade six in the Swedish Primary School, in order to investigate the conditions for children?s participation and for making children?s own voices heard in professional theatres. Though it is common for Swedish theatre artists to try to understand and interpret children?s perspectives, it is rare for children to be given the opportunity to show their own perspectives in professional theatres in Sweden (Davet 2011 p. 18).

Eventing is often called as the formula 1 in equestrian sports and comprises three disciplines: dressage, show jumping and cross-country. The sport provides excitement, challenge and joy and is the ultimate sport for intelligent riders and horses. Many are fascinated by the challenges the sport offers while other consider it foolhardy to ride a cross-country. Eventing is not a risk-free sport and has even been given the label of being one of the world´s most dangerous sports. What do those risks mean to the horse? And particularly, is it associated with good animal ethics to use the horse for eventing? Finding answers to these questions is not easy as it probably is not a clear and simple answer.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen.

This two years master's thesis in Library and Information science, examines how the implementation of new technical equipment can affect how staff in public libraries organize their work and activities in the library. One Swedish public library in specific is the subject of research in this thesis, which has been anonymized as Kvarntuna city library. The study takes place in the beginning of the implementation of RFID-technology in the library. RFID, which stands for Radio Frequency Identification, is supposed to make the handling with different types of media in the library more efficient and in connection with the implementation one wants to reorganize work and activities in the library to make it even more efficient and also create a modern library.The thesis' method is qualitative interviews with six members of the staff. The theoretical framework of the thesis is a sociocultural perspective, especially inspiered by Roger Säljö, a Swedish professor in pedagogical psychology.

Bakgrund: Det är en brist på specialistsjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Det är därför viktigt för arbetsgivaren att få kännedom om vad som motiverar specialistsjuksköterskanatt stanna inom psykiatrisk slutenvård och vad som får henne eller honom att söka sig frånslutenvården.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka specialistsjuksköterskors inom psykiatrisk vårdoch vårdenhetschefers uppfattningar om möjliga orsaker till varför specialistsjuksköterskorinom sluten psykiatrisk vård slutar.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod och fokusgruppsmetoden valdes. En gruppbestod av fyra sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrisk vård. Den andragruppen bestod av två vårdenhetschefer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects ? mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll.