Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande.I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

The purpose of this survey was to discern possible similarities and difference between how teachers in preschool and pre-class respond to children?s own initiative out of a power perspective. The results of this study is collect by observations that we have done in free and planned activity in both preschool and pre-class as well as a few interviews with some of the teachers. The results have shown that teacher?s responses to children?s own initiatives in preschool and pre-class to most part is similar, despite the difference in their commission.

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse..

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på utveckling och lärande hos barnet. Detta är av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor är influerade till olika grad och på många olika sätt av filosofin. Därför är det av vikt att allmänhet och pedagoger kan ta del av en undersökning där detta belyses. Studien, som baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstämmig syn på barnets utveckling och lärande. Deras svar stämmer också väl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön är viktiga aspekter som har betydelse för barnets lärande, vilket överensstämmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Syftet med detta arbete är att få inblick i vad verksamma pedagoger har för inställningar och erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur i matematikundervisningen. För att få svar på detta utfördes enkätundersökningar och intervjuer med verksamma pedagoger som arbetade med elever från förskoleklass till skolår sex. Resultatet visar att pedagogerna som svarat på enkäten ofta använder skönlitteratur i undervisningen, men inte lika ofta i matematikundervisningen. De flesta är dock positiva till det och tror att skönlitteratur kan gynna matematikundervisningen, de har även olika förslag på hur. Intervjuerna gjordes för att få en djupare insikt i hur arbetet med skönlitteratur i matematikundervisningen kan se ut.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och speciallärare kartlägger elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt deras syn på hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras på en kvalitativ analysmetod där datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas åsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger använder sig av kontinuerlig kartläggning i den ordinarie undervisningen men även inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn på utformningen av undervisningen till elever i matematiksvårigheter uppvisade likartade metoder, däremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning..

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen.