Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna läraren till att få reda på vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som låg till grund för studien var erfarenheter utifrån VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har påvisat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte arbetar med laborativt material. Därför förespråkar forskningslitteraturen inom detta område att lärare borde arbeta med laborativt material under alla åren i skolan.

Sammanfattning: Den här undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lärandemål och hur man uppnår dem på en studentdriven vårdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnå lärandemålen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrån ett vårdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, på en vårdavdelning inom akutsjukvård som har som uppdrag att både driva god infektionsvård och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkätsvar med studentutvärderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnå utbildningsmålen som ganska bra till utmärkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och både nuvarande och tidigare handledare.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp.

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling.

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.