Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla Pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts.

Syftet med denna studie var att undersöka Pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollärare och barnskötare beskriver föräldrasamverkan och dess betydelse och innehåll. Studien är av en kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag där enkäter använts som datainsamlingsmetod. Enkäten rymde både kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågor samt kvalitativa öppna frågor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv på föräldrasamverkan. Resultatet av studien visar att föräldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mängd olika former i förskolans vardag.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några Pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmänna matematiksvårigheter. Bemötandet påverkas av många olika faktorer som till exempel andra människors uppfattningar, värderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och språk mot de elever som har svenska som andraspråk samt med allmänna matematiksvårigheter har för betydelse i lärande situationer. Utifrån det uppkom två frågeställningar som uppsatsen grundar sig på. Dessa två frågeställningar är hur uppfattar pedagoger att deras språkhandlingar bidrar till elevers lärande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers språkhandlingar bidrar till deras lärande av matematik?Denna uppsats är genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig på tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer är från pedagoger och åtta stycken intervjuer från elever.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt två förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör någon skillnad på pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjälper mest. Det sammanställda resultatet visade på att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jämställt. Efter att observationerna ägt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda på vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Examensarbetets syfte var att undersöka Pedagogers syn på åtgärdsprogram i förskolan. För att nå fram till vårt resultat har vi intervjuat fem förskollärare, två specialpedagoger och en förskolechef, där vi har ställt frågor hur pedagogerna ser på bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jämförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nämd personal ser på bedömning i förskolan. Examensarbetet vilar på en kvalitativ undersökningsmetod som innebär en djupare förståelse för hur personen tänker kring frågor om åtgärsprogram. Syftet med vår metod handlar om att beskriva våra intervjuer med de anställda.

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner.

I denna studie belyses Pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka Pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och Pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.