Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Vår studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv på tillvaron efter att någon i dennesnärhet gjort sig skyldig till ett våldsbrott. Centralt för studien är de anhörigas upplevelser isamband med händelsen.Resultat och analys byggde på en konventionell innehållsanalys av två bloggar författade av tvåmödrar vars söner begått mord. I vår studie har vi utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt synsättoch till stor del analyserat vårt material med hjälp av socialpsykologiska teorier.Vårt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försämras markant i samband med det begångnabrottet, främst är det den psykiska hälsan som försämras men också relationerna som denanhörige har. Studiens resultat visar även att de anhöriga får nya roller i samband med detbegångna brottet, de är till exempel inte längre bara mamma till en son utan nu också ?mammatill en son på anstalt?.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras..

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar HR:s roll i aktiviteten chefsstöd. Syftet med undersökningen var att förstå HR:s roll i organisationen samt relatera rollen till personalledningsidealet Human Resource Management, HRM. Vidare syftade studien till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som kan ses för organisationens chefsstöd.Uppsatsens teori är uppdelad i de tre delarna utmärkande drag för HRM, HR:s roller samt relationen mellan HR och chefer. HRM utmärks av ett fokus på affärsmässigt och strategiskt HR-arbete, vilket ses som värdeskapande processer i organisationen. Vidare utmärks HRM av ett postbyråkratiskt ideal, vilket innebär att marknadslogik förs in i organisationen.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.