Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.

BakgrundStorbritannien var ett av de första länderna i världen som började använda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum från förskoleklass till årskurs fem. Sverige har inte kommit långt när det gäller att få in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts få undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande är så nytt.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på smartboards möjlighet som bidrag för lärande i skolan.MetodI vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på nio intervjuade pedagoger från förskoleklass till årskurs sex.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationellaföretag till viss del fått ta sig an den roll som stater tidigare har haft och många företaghar börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta.Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigarevarit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenskaföretagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vadfackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gällerfackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kanses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie skakunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar ochderas syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visaratt svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande avlevnadslöner är komplext.

 Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children?s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher?s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways.

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vår etik. Detta har jag undersökt med hjälp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en väl tilltagen teori om både emotioner och dess roll i etik. Genom att sätta upp tre punkter på vad en teori om emotioners roll i etik bör innehålla, (1. innehåll, 2. giltighet, 3.

Studien behandlar medias roll i vårt samhälle samt granskar lokala mediers framställning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat på två frågeställningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhälle? och 2. Hur används media av samhället? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier används, detta för att få en grund till varför media är viktigt och senare kunna svara på vilken roll media har i samhället.