C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. Lärosäte: Högskolan i Gävle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lärare och pedagogers syn på drama som metod i undervisningen.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

The purpose of this study was to examine how teachers act when it comes to play with constructions in preschool. The purpose was also to find out what kind of material the children have to work with and what they do with the things that the children made. The study was based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews was choosen  to get out as much information as possible, with open questions in a semi-structured interview you can get the information that is relevant for the study. The results show that there are different kind of material available in preschool, but knowledge of the subject is missing and demanded by teachers. The material are pretty similar, some of the teachers use material from the forest while others don?t.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningen 15 poängTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd på sju lärare angående hur de hanterar konflikter i mångkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och år: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mångkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda på hur lärare med yrkeserfarenhet i den mångkulturella skolan, löser de konflikter som uppstår iklassrummet?Huvudfrågor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mångkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillämpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende på det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lärarna delgivit samt granskning av den litteratur jag läst avseende mångkulturalitet såväl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mångkulturell sådan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lärarna jag intervjuat har rätt så olika strategier samt olika handlingsmönster närkonflikter väl har gått överstyr. Pedagogerna har även olika konfliktförebyggande metoder.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilärare på gymnasiet tar upp frågor om region och regional identitet i allmänhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet från undersökningen visar att begreppet region används i stor utsträckning i undervisningen. Regional identitet används däremot inte i lika stor utsträckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar även att pedagogerna är väl medvetna om elevers vardag och hur de använder sig av den.

Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ? åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna.

Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay?s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

Studiens syfte var att få en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med färg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger på två bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av färgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tänkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med färg i förskolan inte bara går ut på att göra rätt utan mycket består av att få prova och se vad man kan åstakomma. En del forskning säger att det har varit fokus på att mäta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att målningen i sig har blivit åsidosatt.