Syftet med den här studien är att utifrån pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar föräldrar vad en introduktion på förskolan innebär. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet säger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar föräldrar vad innehållet i en introduktion kan vara..

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla. Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan. När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen.Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka analysverktyg med fokus på LUS (LäsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med användandet. Vi vill även ta reda på vilken hänsyn man som pedagog tar i användandet av analysverktyget, med tanke på elevers modersmål, tidigare erfarenheter och förståelse av skriftspråket. Genom att använda oss av relevant litteratur och enkäter med öppna frågor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemområdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan därför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestående av vilken betydelse läsning har i samhället, vad styrdokumenten säger samt beskrivning av analysverktyg.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda på olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvårigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssätt som lämpar sig bäst för att hjälpa dessa barn. Syftet var även att ta reda på om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvårigheter annorlunda än andra förskolebarn och om man behöver ta reda på orsaken till svårigheterna för att kunna hjälpa barnet. Två förskollärare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svårigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkäter av olika pedagoger.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.