Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide.

?Syftet med vårt examensarbete är att studera pedagogers uppfattningar om lärarprofessionen utifrån perspektiven allmän lärarutbildning i förhållande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gällande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vår studie. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, på verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i två urvalsgrupper, beroende på utbildning. Resultatet påvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingår i deras grundutbildning. Pedagoger med lång yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingått i deras grundutbildning.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

The purpose of this study was to examine pedagogues? experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult.The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children?s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children?s participation.

Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter. Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor. Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter.

I läroplanen för förskolan står det bland annat att man ska sträva mot att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Idag finns inga direkta krav på lärande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lärande miljö. Pedagoger måste därför vara väl medvetna om hur deras arbete kan påverka barnen. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med högläsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, från två olika förskolor, svarat på mina frågor genom kvalitativa intervjuer.

Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut på att modernisera det existerande programmet MODEST som använts för att beräkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger på MODEST.I den här rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att använda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framställdes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvägagångssätt för att utveckla programmet förklaras och en överskådlig bild över den arkitektur som använts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande.Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på.

Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige.De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.