Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. Frågeställningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehåll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur någon upplever något. Fenomenografi som ansats har utgångspunkten att beskriva variationer i olika sätt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig på pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehållande fem olika typer av frågor.

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? ? Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94? ? På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås.

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i läsinlärning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det här examensarbetet var att få kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för läsinlärning. Frågeställningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i läsinlärning??, ?Används leken i läsinlärning och iså fall hur?? och ?Hur tänker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i läsinlärning??. Jag har i uppsatsen använt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring läsning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer.

Abstract  The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.     My research question was:How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?  My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.