SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..

Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

Syftet med denna studie är att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts på de metoder som socialarbetarna brukar använda, om dessa metoder innebär en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen är att delaktighet skulle vara önskvärd för att få klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville också undersöka om ett tydligt uppdrag från organisationens ledning kan innebär att klienten och socialsekreteraren lättare uppnår delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar på att det behövs gemensamma krafter i samhället om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara från klienter utan från politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfällen och samarbetar med handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvården som skrämmande, och det är viktigt för dem att ha stöd av sina föräldrar. För att föräldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vården krävs ett gott samarbete mellan förälder och vårdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att föräldrar är delaktiga i vården av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att använda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket består av två huvudkategorier; betydelse för föräldrar att vara delaktig i sitt barns vård och vårdpersonalens roll i föräldrarnas delaktighet, med underkategorier.