Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.

Studien baseras på en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt på en skola.Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en väg mot skolutveckling och lärande i arbetslivet. Analysen visar också på en viss brist på likvärdighet i projektet detta gäller både mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gäller det vilka kategorier som får vara med. Inom yrkeskategorierna gäller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha även om de i vissa fall säger att de inte har tid eller orkar så vill de ändå vara med och besluta.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville även synliggöra hur pedagogerna använder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, påklädning, ute- och innelek. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer som utgår från en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav åtta är verksamma på förskola och två icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling?Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling.Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer.