Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet är också att ta reda på om och hur barnen är delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.Frågeställningarna är:- Hur delaktig är barnet i processen att få och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet är barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det är att ha kontaktfamilj?- Vad tänker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 år som har och har haft kontaktfamilj i minst ett år. Metoden har gjort det möjligt att utifrån barns perspektiv ta reda på dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrån barnens berättelser med citat.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet.

Syftet med mitt arbete är att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband härmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stämmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har även undersökt pedagogers förutsättningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och föräldrar, pedagogernas förhållningssätt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och målgrupp. Det är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till självbestämmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrån föräldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra föräldrar och fyra personal har intervjuats för att få svar på frågorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha självbestämmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning föräldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna är samstämmiga i beskrivningen av begreppen självbestämmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens självförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrån varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemål och försöker få dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. Föräldrarna uppger att de har förtroende för personalen på korttidshemmet och att de har valt att inte vara så involverade i personalens arbete mer än att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

The aim with this study is to study how young children?s influence expresses itself in some educators? stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues? approaches to children and aims at identifying the educator?s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens? influence and participation for the educators involves children selecting activities.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker.

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades.