Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

Denna forskningsöversikt behandlar lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder. Syftet är att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom ämnet, ett ämne som är närmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sätta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lärares övertygelser och deras tillvägagångssätt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio årens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar på brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas. De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lärares generella attityder till IKT, lärares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska åsikter om IKT. Dessa aspekter står inte för sig själva, utan korsar varandra och kompletterar varandra. De viktigaste forskningsområdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, är fokusering på genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus på så kallade ?lyckade exempel? där verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus på en mer djupgående fråga om varför lärarna tycker som de gör, för att på detta sätt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen..

Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008).

Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och trakasserier.

Patienter med psykisk ohälsa är en del av vårt samhälle och en del av den somatiska vården. Syftet med denna uppsats var att kartlägga vårdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det händer att patienter med psykisk ohälsa blir annorlunda bemötta och även riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohälsa är ett universellt problem. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Studiens övergripande syfte var att undersöka några chefers attityder till en personalsatsning ämnad för att uppnå bättre arbetsklimat och hälsa i en organisation, vidare var syftet att med utgångspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna få ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrån, där behandlas begreppen fritid, gemenskap, hälsofrämjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien är en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning där kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn på personalsatsningen och dess verksamhet är positiv, dock skiljer sig deras syn på och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter åt. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande områden: perspektiv på personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Bakgrund:Omkring 30 miljoner människor har genom åren dött på grund av HIV/AIDS. Det är idag en pandemi där Afrika är värst drabbat. HIV/AIDS ställer stora krav på hälso- och sjukvården och studier pekar på att negativa attityder är vanligt inom hälso- och vården gentemot patienter som är bärare av HIV/AIDS.Syfte: Att beskriva attityder hos vårdpersonal inför att vårda patienter som är bärare av HIV/AIDS.Metod:Arbetet är utformat som en litteraturöversikt där problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat på vårt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.Resultat:Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vårdpersonals attityder inför att vårda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hälso- och sjukvården finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angående sjukdomen.