Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta läsutvecklingen. Särskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnå läsutveckling hos eleven. Syftet är att upptäcka de faktorer som är avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare år med läsutvecklingen. Det är pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vårt arbete. Vårt mål är att skapa en så komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta läsutvecklingen i skolan.

Uppsatsen inriktar sig på Pedagogers arbete med läromedel för läs- och skrivinlärning med fokus på årskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom läs- och skrivinlärning fram. Det finns två motpoler i läs- och skrivinlärningen: syntetisk metod, som utgår från delarna, och analytisk metod, som har sin utgångspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för läs- och skrivinlärningen upp och diskuteras i förhållande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen är att se på vilka läromedel några pedagoger använder sig av, hur och varför.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lärande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare är syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som går i år åtta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn på både lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument säger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berättat om några tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Syftet med vår studie har varit att ge en ökad förståelse för pedagogers syn på och hur verksamheten i förskolan formas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jämställdhet. Vi valde att utföra vår studie med en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade både pedagoger och barn för att nå vårt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svårt att arbeta med jämställdhet då verksamheten anses som en arena för kvinnor.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av gester och tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollärare. Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med språkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där fokus ligger på Vygotskij teorier om språk, samspel och lärande. En betydande slutsats vi drar är att bild och tecken är stora potentiella källor, som hjälpmedel till språket.

Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad på sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan. Vårt syfte och våra frågeställningar inriktar sig på vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring ämnet. Vi ger en teoretisk översikt där teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. är Piaget, Kholberg, Lögstrup, D.